Digital Stimulans

Introduktion

Synrubbning

Sömnstörning

Huvudvärk

Koncentrationssvårighet

Yrsel

Epilepsi

Fantasivärld

Hallucination

Social Isolering

Neuromuskulära och muskuloskeletala komplikationer

Författare

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Introduktion:

Digital stimulans refererar till den fysiska och psykiska påverkan som sker vid användning av digitala enheter som smartphones, datorer, surfplattor och TV-skärmar. Dessa enheter erbjuder kontinuerlig information, underhållning och interaktion, vilket kan vara både positivt och negativt för människors hälsa. På den positiva sidan kan digital stimulans förbättra produktivitet, utbildning och kommunikation, samtidigt som den erbjuder snabb tillgång till kunskap och nöje.

Långvarig eller överdriven exponering för digital stimulans kan ha negativa konsekvenser, såsom synrubbning, sömnstörning, samt andra fysiska och psykiska hälsoproblem som smärtor i händerna, fingrarna, ryggen och nacken samt oro, stress och ångest. Det är därför viktigt att hitta balans och pauser från digital stimulans för att minska risken för dessa negativa effekter.

Synrubbning:

Användning av mobila enheter, surfplatta (skärmar) kan påverka både synen och synperceptionen genom att förändra hur omgivningen uppfattas och interageras. När vi spenderar långa perioder med att titta på en platt, tvådimensionell skärm, anpassas våra ögon till korta avstånd, vilket påverkar ögonens muskelaktivitet och anpassning.

Till skillnad från den naturliga miljön, som erbjuder en variation av djup och avstånd att fokusera på, ger mobilskärmen en platt och begränsad vy som minskar behovet av att byta fokus mellan nära och avlägsna objekt. Denna förändring kan med tiden leda till ansträngda ögon, minskad synskärpa på längre avstånd (myopi) och en ökad risk för digital ögonansträngning.

Det statiska, tvådimensionella perspektivet som skärmar erbjuder påverkar också hur hjärnan bearbetar synintryck, eftersom vi allt oftare tar in information genom en platt yta snarare än en dynamisk, tredimensionell miljö. Detta kan leda till visuella störningar, som suddig syn eller dubbelvision, och påverka vår förmåga att snabbt kunna byta fokus mellan olika avstånd. En annan aspekt är att skärmtid minskar blinkfrekvensen, vilket leder till torra ögon och ökar obehag.

Dessutom kan exponeringen för blått ljus från skärmar störa sömnrytmen och påverka dygnsrytmen, vilket i sin tur kan få långsiktiga effekter på både fysisk och mental hälsa. Långvarig användning av skärmar har visat sig öka risken för symptom på datorsynsyndrom, vilket inkluderar torra ögon, huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

För att skydda synen rekommenderas bland annat att följa 20-20-20-regeln: ta en paus var 20: e minut och titta på något 20 fot (6 meter) bort i 20 sekunder. Det är också viktigt att säkerställa att skärmar är korrekt inställda för att minska belastningen och skapa en mer bekväm visuell miljö.

Sömnstörning:

I takt med att smartphones och liknande enheter blivit allt mer integrerade i vardagslivet, har studier påvisat en oroande trend där överdriven eller felaktig användning av mobiltelefoner korrelerar med sömnproblem. De senaste decennierna har användningen av digitala skärmar före sänggåendet ökat drastiskt, särskilt bland ungdomar och unga vuxna. Denna trend har väckt frågor om skärmljusets inverkan på melatoninproduktionen och kroppens naturliga dygnsrytm, samt om de psykologiska effekter som ständiga digitala interaktioner kan ha på sömnkvalitet.

Blått ljus, som är vanligt i mobilskärmar, har visat sig inhibera melatoninproduktionen, vilket är ett hormon som spelar en central roll för att reglera sömncykeln. När melatoninnivåerna störs kan det förlänga insomningsperioden och minska den totala sömntiden, vilket kan leda till en rad hälsokonsekvenser på längre sikt, såsom ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och förhöjd stresskänslighet.

Dessutom har studier funnit att det frekventa användandet av sociala medier och andra stimulerande digitala aktiviteter precis före sänggåendet kan öka psykiskt stresspåslag och skapa en förhöjd nivå av uppmärksamhetskrav, vilket i sin tur försvårar för kroppen att gå ner i varv inför sömnen. Utöver ljuseffekterna finns även en psykologisk aspekt av mobilanvändning som påverkar sömnen negativt.

Användare kan känna en press att omedelbart svara på meddelanden eller följa notiser, vilket skapar en form av "digital stress." Denna stress, som förknippas med FOMO (fear of missing out) och behovet av ständig uppkoppling, är förknippad med oro och ångest som kan fördröja ninsomningen eller försämra sömnkvaliteten. En rad studier har kopplat användandet av mobiltelefoner under natten med en lägre andel djupsömn, vilket har långtgående effekter på kroppens förmåga att återhämta sig.

Det är således av betydelse att utveckla strategier för att minimera mobiltelefonens inverkan på sömnen. Interventioner som begränsar mobilanvändningen till tidigt på kvällen, införandet av blåljusfilter samt att främja medvetenhet om konsekvenserna av mobilanvändning på sömn kan vara effektiva metoder för att minska de negativa effekterna på sömnkvaliteten.

Huvudvärk:

Långvarig tittande på skärmar innebär ofta att huvudet hålls i en framåtlutad position, vilket leder till att nackmusklerna spänns och ökar risken för muskelvärk. Denna spänning i nacke och axlar kan sedan sprida sig till huvudet och utlösa eller förvärra spänningshuvudvärk. Dessutom kan det intensiva fokuserandet på en mobilskärm orsaka visuell överansträngning, vilket ytterligare bidrar till huvudvärksymptom.

En långvarig framåtlutad position kan belasta ryggraden och förvärra hållningen, vilket över tid kan leda till utveckling av kyfos, en onormal krökning av ryggens övre del. Detta kan också orsaka smärta och begränsad rörlighet, vilket gör det svårt att upprätthålla en korrekt kroppshållning.

Mobilskärmar avger också blått ljus, vilket har visat sig störa sömnmönstret och kan leda till ökad trötthet – en vanlig trigger för migrän. Hos personer som är känsliga för ljus kan det blåa ljuset dessutom utlösa migränattacker. Att utsättas för detta ljus under längre perioder, särskilt i mörka miljöer, kan förvärra symptomen. Vid användning av mobiltelefoner kan även konstant upprepning av små ögonrörelser och fokusering på närliggande objekt leda till visuell trötthet. Detta kan i sin tur skapa en ond cirkel av ögonansträngning, spänning i nacke och axlar, och ökade smärtor som förvärrar både migrän och spänningshuvudvärk.

För att minska dessa effekter rekommenderas regelbundna pauser, anpassning av skärmens ljusstyrka och färgtemperatur, samt att hålla mobilen i en mer ergonomisk position, så att nacken inte behöver böjas för mycket.

Koncentrationssvårighet: 

Användning av mobila enheter kan fungera som ett sätt för barn med ADHD att maskera sina koncentrationssvårigheter. Mobilaktiviteter, såsom spel och korta videor, erbjuder snabb och kontinuerlig stimulans som barn med ADHD ofta dras till. Dessa aktiviteter kan anpassas i hastighet och interaktivitet, vilket gör det möjligt för barn att justera tempot efter sina egna behov och hjärnans aktivitetsnivåer.

Den snabba växlingen mellan olika stimuli och aktivitetsutbyte, som mobilanvändning erbjuder, ligger ofta närmare den nivå av stimulans som passar deras hjärnfunktion, vilket kan göra det lättare för dem att upprätthålla fokus under en längre tid än vid andra, mer statiska aktiviteter. På detta sätt kan mobilanvändning skapa en temporär illusion av ökad koncentrationsförmåga, även om den underliggande svårigheten att fokusera på uppgifter som kräver längre tålamod kvarstår.

Hyperaktiviteten kan i sådana fall dämpas eller maskeras. Hyperaktivitet hos individer med ADHD kan delvis vara ett resultat av en obalans mellan hjärnans aktivitetsnivå och mängden stimulans som den upplever, vilket leder till en kompensatorisk jakt på stimulans.

För barn med ADHD kan dock överdriven mobilanvändning riskera att ytterligare förstärka behovet av omedelbar stimulans och svårigheten att uthärda stilla aktiviteter som kräver ett mer uthålligt fokus. Därför är det viktigt att balansera användningen av mobiler med andra aktiviteter som stödjer koncentration och uthållighet i längre, mindre stimulerande uppgifter.

Yrsel:

Hos vissa individer som intensivt använder mobiltelefoner kan yrsel framkallas, vilket ofta orsakas av en komplex interaktion mellan visuell överansträngning, närfokusering på den lilla tvådimensionella skärmen och de fysiska effekterna på ögonmuskler och balanssystem. Vid längre perioder av skärmanvändning kan ögonmusklerna bli trötta, vilket påverkar både muskelkontrollen och balansförmågan. Denna visuella trötthet kan resultera i yrsel eller en känsla av ostadighet.

Skärmrörelser, som snabb scrollning och videouppspelning, kan också skapa en form av virtuell rörelsesjuka. När ögonen registrerar rörelse på skärmen, men kroppen är stilla, kan hjärnan tolka detta som en konflikt mellan synintryck och kroppens balanssystem. Detta fenomen, som liknar åksjuka, kan orsaka yrsel, illamående och allmänt obehag. En annan faktor som kan bidra till yrsel är huvudpositionen.

Att ständigt titta nedåt på en mobil kan orsaka nackspänningar, vilket kan leda till en ökad risk för yrselkänsla. För att minska risken för yrsel vid mobilanvändning är det viktigt att ta regelbundna pauser, använda skärmen i kortare perioder och hålla mobilen i ögonhöjd för att undvika onödiga nackspänningar. Att minska ljusstyrkan på skärmen och undvika för mycket skärmrörelser kan också vara hjälpsamt.

Epilepsi:

Missbruk av mobila enheter som mobiltelefoner och surfplattor kan förvärra epilepsi hos vissa personer genom att utlösa anfall eller öka anfallsfrekvensen. Detta kan särskilt påverka personer som har fotosensitiv epilepsi, en form av epilepsi där anfall kan triggas av ljusmönster, blinkande ljus eller skärmrörelser.

Fotostimulering och ljusrelaterade triggers har visat sig vara särskilt provocerande för individer med ockipitallobsepilepsi. Denna känslighet för visuella stimuli förklaras genom occipitallobens direkta koppling till synbarken, vilket gör den mer mottaglig för visuella störningar.

Blinkande ljus, snabbt rörliga bilder och animationer, blått ljus, långvarig skärmtid, överansträngning och visuell trötthet kan minska hjärnans motståndskraft mot att utlösa epileptiskt anfall, särskilt om användningen av enheten sker under stress eller i mörka miljöer.

För att minska risken för anfall är det viktigt för personer med epilepsi att begränsa sin skärmtid, använda "mörkt läge" eller andra inställningar för att minska kontrast och bländning, samt undvika spel och videor med blinkande ljus eller snabba visuella förändringar. 

Fantasivärld:

Digitala plattformar som sociala medier, spel och olika appar erbjuder konstant tillgång till innehåll som kan vara mer stimulerande och omedelbart belönande än den vardagliga verkligheten. Detta gör det lätt för personer att dras in i digitala världar där de kan skapa idealiserade versioner av sig själva eller delta i eskapistiska aktiviteter, vilket kan leda till en ökad tendens att leva i en fantasivärld.

En annan faktor är att mobilinnehåll ofta är utformat för att engagera och behålla användarens uppmärksamhet, med skräddarsydda flöden och anpassade rekommendationer. Detta gör att brukare lättare fastnar i ett digitalt universum av personligt intressant innehåll, vilket kan kännas mer tillfredsställande än den fysiska verkligheten. För vissa kan detta skapa en flykt från svåra känslor eller utmaningar i det verkliga livet och leda till en förhöjd beroende av digital stimulans för att känna sig engagerad eller tillfredsställd. Att spendera mycket tid i digitala miljöer kan också påverka hur man uppfattar sociala relationer.

Kommunicering och interagerande via text eller bilder snarare än ansikte mot ansikte, kan skapa en känsla av distans till andra människor. Detta kan i längden göra det svårare att känna sig helt närvarande i sociala sammanhang och leda till att verkliga relationer känns mindre engagerande.

Hallucination:

Digital stimulans från mobiler kan vara överväldigande för hjärnan och kan ibland bidra till eller förvärra hallucinationer med större sannolikhet hos individer med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, bipolär sjukdom eller ADHD. Denna överstimulans kan utlösa eller förvärra hallucinationer, särskilt hos personer med känslig hjärnkemi.

Individer med psykiatriska tillstånd är mer sårbara för sensorisk överbelastning, vilket kan leda till visuella eller auditiva hallucinationer när hjärnan blir överbelastad. Långvarig exponering för blått ljus från skärmar stör melatoninproduktionen och försämrar sömnkvaliteten, vilket är en vanlig utlösare av psykotiska symtom. Sömnbrist, som ofta är en följd av detta, ökar risken för hallucinationer, särskilt hos personer som redan är utsatta för psykiatriska funktionsnedsättningar , vilket skapar en ond cirkel där sömnbrist leder till ökad sårbarhet för hallucinationer och ångest.

För personer med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd kan mobilanvändning bli en form av verklighetsflykt från sociala och emotionella utmaningar, vilket leder till ökad isolering. När mobilanvändning ersätter verkliga interaktioner kan detta förvärra psykotiska symtom och göra fantasier och inre bilder kännas mer verkliga.

Dessutom kan det konstanta informationsflödet på sociala medier öka paranoia, särskilt hos personer med misstänksamhet eller andra psykiatriska tillstånd. Påverkan från digitala medier och nyheter kan förstärka känslan av att vara övervakad, vilket i sin tur kan leda till hallucinatoriska upplevelser under perioder av ökad stress eller ångest.

Social isolering:

Social isolering kan definieras som bristen på fysisk eller psykologisk närvaro av sociala kontakter, vilket kan leda till känslor av ensamhet, depression och ångest. Mobiltelefonens och sociala mediers roll i att förstärka eller lindra dessa känslor är komplex och motsägelsefull. Å ena sidan erbjuder dessa plattformar en tillgänglig arena för socialt stöd och interaktioner, vilket kan minska känslan av isolering, särskilt för individer med begränsad fysisk rörelsefrihet eller geografisk distans. Å andra sidan Överdriven användning av mobiltelefoner för sociala syften paradoxalt kan öka känslan av ensamhet och isolering.

Ett fenomen som ofta diskuteras i detta sammanhang är "phubbing," eller tendensen att ignorera personer i sin närhet till förmån för att använda mobiltelefonen. Studier har visat att phubbing kan skapa distans i mellanmänskliga relationer genom att signalera ett bristande intresse för det pågående samtalet eller relationen. Detta kan leda till en minskad känsla av samhörighet och tillit mellan individer, vilket på längre sikt kan förstärka känslor av social isolering. 

Därtill kan sociala medier på mobiltelefoner ge upphov till FOMO (fear of missing out), vilket är en form av psykologiskt obehag som uppstår när individer upplever att de missar viktiga eller spännande händelser som andra deltar i. Denna känsla kan bli en självförstärkande spiral där individer spenderar alltmer tid online för att hålla sig uppdaterade, men paradoxalt nog upplever en starkare känsla av ensamhet och social otillräcklighet. FOMO och det ständiga behovet av att bekräfta sin sociala status online har visat sig öka stressnivåer och ångest samt påverka den allmänna mentala hälsan negativt.

Mobiltelefonens roll som en form av tillflykt vid obekväma sociala situationer bidrar också till isoleringsproblematiken. Istället för att söka genuin social interaktion vid ensamhet eller osäkerhet tenderar vissa individer att använda telefonen som en kortvarig distraktion. Denna flyktmekanism kan förhindra utvecklingen av djupare sociala färdigheter och förmåga att skapa meningsfulla relationer.

På lång sikt kan detta leda till att individer känner sig alltmer distanserade från sina omgivningar och mer beroende av mobiltelefonen som primär källa till social kontakt, vilket kan förstärka den sociala isoleringen.

För att motverka denna trend har vissa forskare och folkhälsoorganisationer börjat utforska strategier för att minska mobiltelefonens inverkan på sociala relationer. Exempel på sådana strategier inkluderar medvetenhetskampanjer kring digital balans, som uppmanar till "digital detox" eller tidsbegränsad användning av sociala medier, samt utveckling av program och appar som påminner användare om att ta pauser och delta i verkliga sociala interaktioner.

Neuromuskulära och muskuloskeletala komplikationer:

För att minska smärta i handen och fingrarna relaterad till mobiltelefonanvändning kan följande förebyggande åtgärder vara användbara:

Författare:

AmirHossein Mahdavian, Barnneurolog

© Copyright Neuropedia Consult AB