Epilepsi

  • Definition
  • Historia
  • Epidemiologi
  • Etiologi
  • Patofysiologi
  • Semiologi/ symtom
  • Klassificering
  • Epilepsiliknande tillstånd
  • Diagnostik
  • Behandling
  • Psykosocial aspekter

Definition

EP är symtom på paroxysmala (även kontinuerliga) attacker av övergående (även  pågående) elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Urladdningarna kan förekomma episodiskt eller kontinuerligt.

EP är tendens att få epileptiska anfall. Oftast (inte alltid) krävs minst 2 oprovocerade anfall för att diagnosen skall anses klar. Bakomliggande orsaken är oklar (idiopatisk).

Epilepsi är inte en sjukdom utan ett symtom

Epilepsi v epileptiskt anfall (hjärntumör med epileptiskt anfall)

In praktiken används termen epilepsi mer än epileptiskt anfall

Historia

400 B.C.:  Hippocrates skrev den första boken om epilepsi;
When the phlegm (from the brain) runs down through the veins, the patient loses his speech and foams at the mouth, his hands are contracted, the eyes contorted, he becomes insensible, and in some cases the bowels are emptied (…). The patient kicks with his feet (…). The patient must endure all these symtoms when the cold phlegm flows into the warm blood.
(fyra vätskorna: gula gallan, svarta gallan, slemmet och blodet)

1859-1906: Den moderna medicinska tankesätt om epilepsi startas
1904: William Spratling, första epileptologen 
1912: Luminal upptäcks (Fenobarbital)
1929: Hans Berger, a tysk psykiater använder den nya metoden och kallar den för elektroencefalografi (EEG)

Kända personer med epilepsi: 

Sokrat (470-399 BC)
Julius Caesar  (100-44 BC)
Napoleon Bonaparte (1769-1821)
Fyodor Mikhailovich Dostoyevsky (1821–1880)
Vincent van Gogh (1853 – 1890)
Vladimir Lenin (1870-1924)

Epidemiologi

Prevalens i Sverige ca 0,6% (600/100 000). Ingen skillnad mellan män och kvinnor. Debuterar i alla åldrar. Högst incidens hos små barn och gamla (>65).

14 % av befolkningen har minst ett anfall någon gång i livet.

Etiologi

Metabolisk/endokrinologisk: hypocalcemi, hypomagnesiemi,  hyponatremi, hypernatremi, hypoglykemi, pyridoxin beroende, hypoparatyroidism
Infektion: sepsis, meningit, encefalit, hjärnabscess, TORCH 
Iatrogen: ECMO, neurokirurgisk operation
Läkemedelsabstinens: barbiturat, benzodiazepin, heroin, methadon, opium.
Trauma: blödning, kontusion, epidural hematom,subdural hematom. 
Syndrom: Di George, Osler Weber Rendo,
Neurokutana (Fakomatos) sjukdomar: Tuberos skeleros,Von Rekling Hasen Syndrom, Von Hippel Lindaw, Sturge Weber Syndrom
Missbildning: Migrationsstörningar: Mikro: Små heterotopia av neuroner.Makro: Lissencephali, Schizencephali, kortikal dysplasi (Taylors och Icke Taylors typ)
Tumör: teratom, kraniofaryngeom, meduloblastom
Genetisk: (jonkanalrubbningar: kalium-, kalcium-, kloridkanalrubbning) generalized epilepsy with febrile seizures, autosomal dominant nokturnal frontallob-epilepsi, benign familjär neonatal convulsion och episodisk ataxi typ 1 med partiella anfall
Cerebrovaskulär: arteriovenös kärlmissbildning, tromboemboli
Övrigt: stress, sömnbrist
Självframkallande
Idiopatisk: (epilepsi)

Patofysiologi

1- Hyperexcitabilitet

2- Synkronicitet

+  Spridning

Hyperexcitabilitet

Jonkanaler:
Na-kanaler, Ca-kanaler
K-kanaler, Cl-kanaler

Neurotransmittorer: 
Excitatoriska neurotransmittorer öppnar Na-
och Ca-kanaler. Inhibitoriska neurotransmittorer
öppnar K- och Cl-kanaler

GABA påverkar K-kanaler och Cl-kanaler
Glutamat påverkar Na-kanaler

Synkronicitet

Lokal synkronicitet (simpel partiell, komplex partiell)

Generaliserad synkronicitet (generaliserat anfall, absenser)

Spridning

Intrahemisferisk:
Simple partiell epilepsi -->  Komplex partiell epilepsi

Interhemisferisk:
Partiell epilepsi  -->  Sekundär generaliserad epilepsi

Semiologi/symtom

Epileptiskt anfall kan yttrar sig i form av avvikande inom motorik, sensorik, beteende eller autonoma funktioner 
Motorisk (tonisk, klonisk, tonisk-klonisk, myoklonisk, atonisk, Todds paralys) 
Medvetandepåverkan (absenser)
Språkstörning (stamning, paroxysmal afasi)
Blinkning
Skakning (kortikal tremor, huvudskakningar)
Kräkning
Sensorisk (smärta, stickningar, auditiv och visuell perceptionsstörning)
Paroxysamal huvudvär
Yrsel, illamående
Apnea, bradykardi, takykardi 
Enures, enkopres
Sömnstörning (CSWS= continuous spikes and waves during slow sleep, ESES= electrical status epilepticus during slow sleep)

Status epilepticus

Hjärtarytmier, iktal och post iktal asystoli

Klassificering (topografisk)

Temporallobsepilepsi:

Typiskt är lång anfallsduration (>1 min),

Långvarig postiktal fas och ofta postiktal amnesi.

Insulär epilepsi: EEG normalt pga operculum som finns som ett litet lock
Mediala temporallobsepilepsi: (hippocampus/amygdala), ångest, panik, yrsel, illamående, apné
Laterala temporalobsepilepsi: hörsel och synupplevelser, drömtillstånd och språkstörning (dominant hemisfär)

Frontallobsepilepsi:

Komplicerade automatismer

Ofta kortvariga (sek- ngn min)

Den postiktala fasen är kort

Ofta sekundär generalisering

Halvsidiga toniska eller kloniska kramper

Huvudvridning

Lukthallucinationer

Parietallobsepilepsi:

Ganska ovanliga

Sällan generalisering

Ofta enkla anfall: tex sensoriskt anfall (halvsidig bortdomning) eller afasi

Occipitallobsepilepsi: 

Blixtrar framför ögonen

Illamående eller kräkningar

Kortvariga anfall

Synhallucinationer: mikropsi/makropsi

Man kan ibland ha postiktal huvudvärk, kan bedömas som migrän!

Klassificering (epileptiska syndrom)

  • Generaliserat toniskt-kloniskt anfall (grand mal)
  • Juvenil absence-epilepsi
  • Juvenil myoklon epilepsi
  • Progressiv myoklon epilepsi
  • Benign barnepilepsi (Rolandisk epilepsi)
  • Infantil spasm (West syndrom)
  • Lennox-Gastaut syndrom
  • Atoniska anfall (astatiska anfall)
  • Jaksonians epilepsi
  • Gelastisk epilepsi
  • Landau Kleffner
  • Familjär neonatal epilepsi
  • Draves syndrom: svår myoklon epilepsi hos spädbarn
  • Ohtahara syndrom: (Early Infantile Epileptic Encephalopathy with Burst-suppression (EIEE), toniska anfall)

Epilepsiliknande tillstånd

  • Synkop (kardiologisk)
  • Benign Paroxismal Postional Vertigo (BPPV)
  • Masturbation
  • Parasomni (ryckningar vid insomnande: hypnagoga ryckningar vid uppvaknande: hypnopoma)
  • Cyanotisk attack (blue spell)
  • Extrapyramidala rörelser (dystoni, koreatetos)
  • Psykosomatisk anfall (hysteric seizure)
  • Tics
  • Tetani
  • Myotoni

Diagnostik

Epilepsi är en klinisk diagnos, bekräftas med neurofysiologiska undersökningar (bl a EEG och MEG)

Komplettering av utredning via strukturell (CT, MRT) och funktionell neuroradiologi (PET, fMRT, SPECT)

Utredning av bakomliggande orsak (neurometabolisk, neuroendokrinologisk, neurogenetisk mm)

EEG

Elektroencefalografi är en metod för att registrera elektriska aktiviteter i kortex  och i mindre omfattning i subkortikala delar av hjärnan. 

Denna metod används för att i viss mån bekräfta eller utesluta epileptisk aktivitet och encefalopatiska (demens, metabol encefalopati) förändringar i hjärnan. 

Kontinuerligt EEG kan användas för patienter med sänkt medvetande grad (skalltrauma, svåra infektioner mm).

När? 
Bedömning av svar?

Sensitivitet: 25-56%
Specificitet: 78-98%
Siffrorna varierar beroende på olika faktorer:
Vem gör, hur görs, vem bedömer… 
Hur kan man öka sensitivitet och specificitet?

Stimuleringar (foto-, eller fonostimulering)

Registrering av djupare delar av hjärnan (sfenoidal elektrod)

Sömndeprivering, hyperventilation

Video-EEG

Video-EEG (VEEG) är ett monitoringsystem som kan koppla den kliniska bilden till neurofysiologiska förändringar.

Intracranialt EEG

Intracranialt EEG (I-EEG) eller subdural-EEG (SD-EEG)

Även djupa elektroder (hypothalamus, amygdala)

Används mest inför beslut för epilepsikirurgi

MEG

Magnetoencefalografi är en bildteknik änvänds för att mäta magnetiska fält som produceras av elektrisk aktivitet i hjärnan.

Neuroradiologiska undersökningar (strukturell)

CT: computed tomography

Computed tomography ger bättre infomrtion om skelettförändringar (förkalkningar).
Det är inte bra metod för visualisering av bakre skallgropen.

MRI/MRT: magnetic resonance imaging/tomografi

Magnetic resonance imaging/ tomography  ger högre sensitivitet och specificitet jämför med CT (avseende förändringar i hjärnvävnad).
Ger bättre information om förändringar i bakre skallgropen. 
Är inte bra metod för skelettförändringar och förkalkningar

Neuroradiologi

Fokalitet (kliniskt eller EEG-mässigt)

Tilläggssymtom (talsvårigheter, utvecklingsstörning, motoriska svårigheter, synproblematik mm)

Svårbehandlad epilepsi

Neuroradiologiska undersökningar (funktionell)

PET: positron emissions tomografi

Beroende av metabiska profilen i olika vävnader

SPECT: single photon emission computed tomography 

Använder gamma strålning

MRT: funktionell MRT/MRI

Diffusion och perfusion baserad

Behandling

Farmakologisk behandling: AED, neuroleptika, läkemedel mot högt intrakraniellt tryck, kalciumkanalblockerare, IVIg, Melatonin, mm. 

Icke farmakologisk behandling: kirurgisk, ketogen kost, VNS, TNS, EBT

Farmakologisk behandling

AED (antiepileptic drugs):
Na-kanal-blockerare: carbamazepine, oxcarbazepine, phenytoin, lamotrigin
Ca-kanal-blockerare: valproic acid, ethosoximide, 
GABA-receptor: clonazepam, clobazam, phenobarbital, valproic acid, bensodiazepiner
Glutamat-blockerare: topiramate, felbamate
Komplex mekanism: levetiracetam
Hormoner: kortikosteroider, ACTH
Immunoterapi: IVIg (KIOVIG, oktagam)
Läkemedel mot högt ICP: osmotisk diuretikum, diamox (Acetazolamide)
Sömnmedicin: melatonin
Kalciumkanalblockerare: verapamil, nifedipine 
Anestesi (status epileptisus)

Icke farmakologisk behandling

Epilepsikirurgi:
Korpus-kallosotomi
Hemisfärotomi
Partiell hemisfärektomi
Extirpation av kortikal dysplasi, tumör mm

VNS: vagusnerv - stimulering

TNS: trigeminus - nervstimulering

Ketogen kost: högre fetthalt, mindre karbohydrat

Oklar mekanism (PH-förändringar? Ketonhypotes? Stabilisering av jonkanaler och synapser?)

Biverkningar: njursten, hyperkolesterolemi, dehydrering, obstipation.

EBT: ”EEG Biofeedback therapy” är en inlärningsstrategi som hjälper patienten att styra sin hjärnaktivitet.

Psykosociala aspekter

Skola: information till skolpersonal, personalens rädsla!
Juridik: körkort, brottslighet
Ekonomi: anställningsförhållande, försäkring, läkemedel, sjukskrivning
Mänskliga rättigheter: diskriminering
Neuropsykologisk bedömning är viktig!